Mitt liv i Mexiko

Per Gessle, svensk sommar. Saknar lite, men bara lite. Har ju semester nu. Är helt UNDERBART. Men jag sover mest, har väl som vanligt gått på högvarv och när jag väl tar det lugnt slår tröttheten till. Sen är ju mamma och pappa här och det tar på krafterna ;) Jag har tagit med dem på hamam, båtutflykt, marknad och en dag på mitt jobb. Båda påstår att de är lite slitna efter aktiviteterna på mitt jobb igår, men så ska det vara :)

  
Mamma och pappa på stranden med vågorna


 I poolen på mitt jobb.

---

Jag har fått svenskt godis nu, bröd, tidningar m.m. Härligt. Ser det som en för tidig födelsedagspresent. Jag har ju faktiskt födelsedag imorgon, nu fick jag tänka igen hur gammal jag blir men jag blir nog 23. Inte så gammalt, det ska nog gå fint.

Har fått veta var jag åker i vinter och det blir Fuerteventura och Sungarden. Ett nytt hotell där jag ensam ska hålla i aktiviteter då vi enbart är fyra anställda guider där. Först var jag lite besviken att jag inte fick Egypten som jag länge viljat ha men detta blir nog fint det med. Ska bli spännande att gå från en av våra största destinationer till en av de minsta. När jag åker vet jag inte än men jag gissar på oktober eftersom hotellet öppnar då. Så om jag kommer hem blir det nog bara en snabbvisit på 1-2 dagar.

Som ni säkert redan vet har jag lyckats tappa bort min plånbok. Fråga mig inte hur det gick till men borta är den, har t.o.m. letat i kylskåpet. I mina förvirrade stunder vet jag aldrig var jag lägger saker. Känns lite surt att det skulle ske just nu när jag verkligen behöver mitt Thomas Cook leg t.ex. Men det är som det är.

Nu ska jag i alla fall ha semester i nästan en vecka och besök av mamma och pappa samt Johan med följe :) Ska bara jobba tisdag och nästa lördag natt. Ska bli så skönt och har en del idéer om vad jag skulle vilja göra men ska allt lyssna på mamma och pappa med. Har skrivit en lååång önskelista så får se vad de har kommit ihåg, eller snarare vad pappa kommit ihåg att informera mamma om ;)

Nu ska jag snart lägga mig för imorgon ska jag till gymmet. Har en period av att jag känner mig uppsvsälld igen så lite träning brukar hjälpa. Har dock börjat fått ont i båda mina knän igen vilket stör mig något enormt. Det har jag verkligen ingen lust med men tror att min vattenjympa kan vara en bov i dramat. Hoppas det blir bättre av en veckas "vila".

Jaha nu har min rumskamrat åkt hem till Danmark igen, så jag ska bo ensam i cirka två månader. Tycker inte att det ska bli allt för kul, är en ganka stor lägenhet och som ni vet är jag mörkrädd. Kändes mer tryggt när han bodde här. Men jag ska i alla fall göra om hans rum till något som liknar en "Walk in closet". Var faktiskt hans idé. Ska bara orka städa hela lägenheten först. Han var bra på mycket men städning var inte hans starka sida.

Annars rinner bara tidne iväg här. Höll på att ramla av stolen när jag insåg att mamma och pappa kommer nästa lördag. Men det ska bli kul :) Det som är trist är att fler och fler lämnar destinationen nu. Men det är bara att hoppas att man kommer få se dem man gillar mest igen någon annanstand i världen. Vi får nog snart veta var vi hamnar, inom någon vecka i alla fall. Då får jag se hur länge jag stannar här, om jag kommer hem mellan destinationerna eller hur det blir. Jag hoppas, hoppas på Hurhugada, men Fuerteventura skulle nog vara finr det med.

Men en massa besök nu som sagt vad. Först mamma och pappa och någon dag senare Johan och Eric med flickvänner. Sedan kommer moster med tjocka härliga följet till Kemer så de ska jag hälsa på. Förhoppningsvis kommer även farmor och Staffan i slutet av september. Så tiden kommer bara rinna iväg.

Annars ska här införas mer myskvällar från september har jag och Cattis bestämt. Bio, film, minigolf med mera. Festandet har också minskat vilket är skönt. Innan jag åker härifrån ska vi även besöka Side och bo på hotell. Hade velat åka till Istanbul med men ska spara lite semester istället till nästa säsong i hopp om att jag kan få ledig över jul.

Nej nu är det tvätt, dusch och fix inför morgondagens utlflykt. Jag ska ha Family Fun Boat, en massa aktiviteter på en båt för barn hela dagen. Men på lördag är jag fri och då ska jag på vattenland! Det tredje denna säsong :D

Det kan hända mycket under två dagar. Började redan på ditresan som skulle ta cirka 2 timmar, den tog närmare runt 4. Redan tre minuter utanför Alanya krockade vi. Eller vi blev påkörda bakifrån av en annan bil som inte hann bromsa. De smarta poliserna hade satt ut koner mitt i vägen utan att förvarna, vi bromsar och klarar det precis men det gör inte bilen bakom. Så tänk på avståndet :) Som tur var hade han hunnit bromsa en del så det blev bara en liten smäll. Men jag ska ändå till läkaren på onsdag och kolla nacken ifall det skulle hända något senare. Chockad som jag var fnittrade jag mig genom hela situationen. Som tur var hade vi hyrt av AVIS så de hjälpte oss med alla papper och var där inom fem minuter. Det komiska var att vi hade en sprillans ny bil, den hade inte gått många mil och hade fortfarande plasten kvar på vissa ställen.

 

Efter krocken mådde Sandra jätteilla och vi fick stanna till längs vägen. Vi försökte även hitta ett nattöppet apotek men fann inget. Väl framme i Antalya irrade vi runt i Antalya utan att finna hotellet ett tag, men det var ju en roadtrip. Väl framme på hotellet, som var en positiv överraskning med tanke på att vi knappt visste vad vi bokat, var det krångel med rummen. Vi fick tillslut rum för fem personer men AC:n var trasig i mitt rum. Jag somnade tillslut ändå och sova hela natten, kan sova överallt, men inte Cattis och Sandra. Den andra natten hade vi en fläkt så då sov jag ännu bättre ;)

Under tiden i Antalya hann vi även med att fika på tre olika Starbucks. Besöka två shoppingcenter (lyckan var total när vi fann det första). Åka till ett vattenland med mest ryssar och turkar vilket mina medresenärer inte uppskattade. Samt äta på en restaurang där det tog betalt för servicen.

Det hände mycket oväntat men var en toppenhelg ändå. Nu åker snart en del hem från destinationen vilket känns tråkigt och konstigt. Har svårt att förstå att över halva tiden gått och om några månader kommer jag att befinna mig i ett nytt land.