Mitt liv i Mexiko

Då har jag kommit en bra bit på vägen med mitt mål för säsongen, att stå på en surfbräda. Jag var på privatlektion i surfning idag. Jag och en surfarkille, som till både min besvikelse och lättnad inte var skitsnygg. Vi åkte till El Cotillo, ca 30 min från där jag bor. Han sa att vågorna var precis lagom för en nybörjare. När jag först såg vågorna tänkte jag vad är det för mesvågor. Sen ändrades det ganska snabbt till hjälp jag kommer dö.

Efter lite teori som jag knappt förstod hälften av var det dags för mitt första försök att glida på brädet på magen. Gick över förväntan måste jag säga. Först trodde jag att jag var en naturbegåvning men sen visade det sig att det var bara tur när jag "fångade" den första vågen. Jag kämpade, kämpade och verkligen peppa mig själv att fortsätta när jag svalt halva havet. Jag har ju alltid varit envis och målmedveten fick jag tänkta, nu behövs det verkligen. Efter vad som kändes som en evighet fick jag komma upp på land för att lära mig hur man ska ställa sig upp på brädan. Då var jag redan så trött att jag skakade i armarna. Men aldrig att jag tänkte ge upp så det var bara att fortsätta.

Väl ute i vattnet igen var vågorna större och jag var inte lika rädd längre. Försökte se det som min vän isället för att de skulle dränka mig hur konstigt det än låter. Jag kom aldrig upp stående på brädan men en bit på väg. Har inte bestämt mig för om jag ska ge det en andra chans eller inte, vi får se.

Lärdomar av idag:

1. Jag förstår hur surfare kan vara så vältränade. När jag skulle få av mig våtdräkten var jag så trött att jag inte kunde hålla balansen.

2. Surfare måste ha ett väldigt najs liv. De surfar, har en laid back tillvaro och chillar som de skulle säga. Inget för mig i längden kanske men för en vecka eller så.

Nu dansträning för vår show imorgon! :)

Japp nu kan man pricka av det på listan också. Bli utelåst på årets smartaste dag, nyårsdagen. Mina kollegor frågade om jag skulle med till Mc Donalds, och eftersom jag har lite svårt för att vara inne en hel dag ville jag med. Men jag hade ett problem, var var min nyckel? Springer runt som en yt höna tills jag kommer på att den kanske är i Malins lägenhet. Tar med mig Malins nyckel och smäller igen min dörr, som låser sig själv. FAN FAN FAN! Tänkt om nyckeln är i lägenheten, jepp inte så mycket att göra att då. Hittar inte nyckeln i Malins lägenhet, ringer min chef som väntar bilen och berättar om mitt smarta drag. What to do? Jag följer snällt med till Donken och försöker skratta bort saken och som jag skrev i förra inlägget, "gilla läget". Är ju ändå ingenting jag kan göra åt saken. Skulle kunna ha ringt en låssmed och betalat en stor summa pengar men det kände jag inte för.




Eftersom Malin ska arbeta i syd i två veckor då guiden där nere ska på semester så kunde jag sova i hennes lägenhet. Jag var tacksam över att jag hade hennes nyckel och tillgång till allt som fanns där och lite pengar. Hon hade till och med lämnat sin dator och då var min lycka total!

Konsekvenserna av min utelåsning är skavsår mellan tårna av flip floppen som var mina enda skor. Att jag gått konsigt på servicen då jag lånat Malins skor med högre klackar än mina. Samt lite extra tvätt när jag valde att tvätta Malins sängkläder som jag sovit i. Men inget värre än då och jag fick verkligen testa min förmåga att "gilla läget". Jag kan ju säga som så, jag är riktigt STOLT över hur jag hanterade situationen. Hade detta varit för nåt år sen hade jag varit i upplösningtillstånd.

Min chef har nu i alla fall lyckats fixa att min lägenhet blev upplåst trots att det var söndag, tack :) Och vet ni var nycklarna var? Där jag hänger mina jackor, bredvid min nyckelkrok som jag hängt upp för jag inte skulle tappa bprt mina nycklar. Ja, nåt ska ju hända varje säsong, så nu kan jag pricka av denna säsongens händelse tillsammans med min trasiga tand.