Mitt liv i Mexiko

Om två veckor kommer jag befinna mig i Bangkok. Kommer blir så oerhört kul! Jag har höga förväntningar, men jag är inte ett dugg orolig då jag känner på mig att de kommer infrias. Det sa shoppas, festas och framförallt ska jag träffa Jessica som jag jobbade min första säsong med. Vi har inte setts sen dess men när vi pratade i telefon kändes det som igår, jag älskar guidelivet :)

Som jag skrev tidigare har jag gjort allt jag ville denna säsong så nu börjar jag bli redo för att åka hem. Vi har ett ”litet” problem och det är att hitta plats på flyg hem så jag vet inte exakt när jag kommer hem, men det kommer vara i slutet av mars. Den 28 mars flyger jag till Gran Canaria.

I helgen har jag varit i Ao Nang vilket nog var sista gången. Var och dök på Shark Point och King Cruiser. Som sista gången hade vi det riktigt kul även om jag hade lite otur under själva dykningen med både mask och kramp. Ingen haj eller sköldpadda fick jag se heller men det var värt det ändå. På båten fanns två små thaipojkar, vi gissade att de var runt 15. Azra, jag och Peter tror att de blev lite småförtjusta i mig och Peter berättade vart vi skulle på kvällen, men tack och lov kom de inte dit! Haha, det hade just sett ut.

 Ena "pojkvännen" i bakgrunden.

På kvällen var jag, Azra och Marielle ut. Vi drack Frozen Strawberry Daquiri och förälskade oss i en man som spelade trummor. På baren sen hittade vi på en story, att vi var Sara, Anna och Emma och vi ägde en dykfirma, Två av oss var syskon och vi var halvsvenska och halvspanska, (mycket för att jag skulle få prata lite spanska där) och vår pappa hette Carlos. Det hela var en väldigt lyckad kväll!

Oj, höll nästan på att glömma att jag och Sandra har provat fiskspa. En gång och aldrig igen, vi klarade tio minuter och då hade vi skrikit en del och tagit i och ur fötterna några gånger. Och enligt en som gick förbi var inte våra fiskar särskilt hungriga, tack och lov för det! Det kittlade och var obehagligt att någon åt på fötterna, ibland gjorde det även lite ont. Men nu vet jag i alla fall hur det känns :P

Som det flesta säkert redan vet vid det här laget ska jag till Gran Canaria i sommar. Är överlycklig då det var mitt första val och jag kan knappt bärga mig. Finns ett riktigt fint gym, jag får prata spanska, kommer lära mig en massa på contact center och se många nya saker. Det finns även IKEA där, bra shopping och fest! Det svåraste är nog att jag ska börja laga mat igen, tvätta och städa själv men det kommer gå bra. Jag vet redan nu några som ska till GC i sommar, bland annat Mia som jag jobbade med på FUE så detta kommer bli super!

Igår tog jag klart mitt advanced dykcertifikat, så nu kan jag dyka på många fler platser än innan. Fick återigen beröm för hur duktig jag var med min avvägning, att kunna hålla mig på samma plats i vattnet, och det kändes kul. Det bästa med dagen var att jag fick se min första HAJ! Sa på skämt till min instruktör att nu måste det ske något på sista dyket, som t.ex. en sköldpadda,  annars blir jag lätt uttråkad. Så får jag se en 2 1/2 meter lång leopardhaj som vilar på botten, det var riktigt häftigt! Nu vill jag "bara" se stingrocka, bläckfisk och sköldpadda igen innan jag åker härifrån haha.

 Leopardhaj

Jag kollade på listan med vad jag ville göra innan jag lämnade Thailand. Konstaterade nöjt att jag gjort allt jag vill nu förutom att ett besök i Bangkok. Men det planerar jag för fullt nu, och jag hoppas, hoppas att det ska gå ihop. Har även lagt till att jag vill dyka på Shark Point, King Cruiser och Phi Phi innan jag åker hem. Detta sker redan i helgen. Med andra ord, det går bra nu, riktigt bra!

Nu börjar tjänsterna komma ut för sommaren. Jag sitter och ler för mig själv och känner glädjen spridas i kroppen när jag läser om vad kollegor och vänner fått. Jag känner mig riktigt glad för deras skulle och hur deras glädje smittar av sig på mig.

Idag mötte jag en thailändska som jobbar på en av dykbåtarna. Det var längesedan jag träffade henne och hon pratar bara thai. Nu när hon såg mig sprack hon upp i ett stort leende och försökte konversera så gott det gick. Hon gjorde mig glad.

Jag blir glad över att solen skiner, se en annan människa le, se fägen på höstlöven och jag blir glad över mitt liv. Jag är framförallt glad och lycklig över att jag kan känna glädje för det lilla, det gör livet så mycket härligare.

Jag åkte till denna ö med förväntningar på att gatorna skulle vara smockfulla med turister och det skulle skrika turism överallt. Jag trodde också att festerna skulle vara utöver det vanliga. Låt mig säga att Phi phi överraskade mig.

Jag och Mia, som jag arbetade med på FUE, började med att irra runt för att hitta hotellet. Tre minuter skulle det ta från färjan. Tog oss cirka 10 så inte så pjåkigt. Väl framme satte thailändarna vårt tålamod på prova, som så många gånger förr, och vi fick vänta i nästan en timme på att checka in för att rätt person i personalen saknades. Vi konstaterade att hotellrummet inte var det finaste vi sett men det dög, och så skrattade vi åt lappen som satt på hotellrumsväggen (se nedan). Ja, jag tänkte då inte bloda ner eller spy ner några lakan haha. Märks att detta var en partyö.



Efter detta släpade vi oss upp till utkikspunkten (med betoning på släpade) och väl uppe var all trötthet som borta. Jag har sett mycket men detta var något av det finaste jag någonsin sett! Hade kunnat sitta där i timmar och se på vad som kändes som en sagobild. Jag var riktigt nöjd över att vi tagit oss dit.



Partyt på kvällen var lite av en besvikelse. Trodde det skulle vara ännu mer än vad det var, men det var okej. Jag fick även prata lite spanska vilket jag var väldigt glad över. Övade också på min danska med Mia. Jag saknar de språken.

När jag åkte hem till Lanta igen var jag så glad över att ha sett Phi phi, och ja det är turistiskt men på ett charmigt sätt med små gator och vackert vatten. Så för er som ska till Thailand, dessa öar är värda ett besök.

Mamma och pappa är här nu, och det har inte varit mycket tid över för att skriva på bloggen. Men jag kan glädja er åt att en massa bilder har tagits och jag kommer lägga upp en del på facebook.

Jag tog emot mamma och pappa på flygplatsen och när mamma fick syn på mig började hon springa. Jag vet att var och en skäms för sig själv, men blev lite mycket där för mig, haha. Fast förstår henne på sätt och vis med J Fick en snabb update och vad som skett hemma och berättade vad jag tänkte att vi skulle göra under veckan. Under bussresan hann även pappa meddela (läs ropa högt) att Malin hälsade över de andra gästernas huvud som halvt som halvt sov i bilen. På färjan togs sen kameran fram och bilder skulle tas. Den var ny och de skulle ha med sig en massa kort hem. Jag är ju måttligt road av att vara med på bild men desto roligare att ha bilderna sen.

På min första lediga dag var vi i nationalparken och gick turen runt där. Kan ju säga som så att min kondition är inte vad den har varit, men mamma hon var desto piggare. Det var lite som en hinderbana på vissa ställen där man fick välja mellan att krypa och klättra. Vi fick även se apor så då var M och P nöjda.

 

Min andra lediga helg var vi på Koh Jum. Jag ville ju åka till vad jag kallar en paradisö så det fick bli denna. Vi bodde i en bungalow precis vid stranden och det var väldigt lugnt där. Jag lyckades få solsting och pappa gick in i glasdörren. Där och då konstaterade jag var min klumpighet kom ifrån, men man får se det mer som en charm.

Utöver detta har jag varit på thaimatlagningsskola med teamet och det var riktigt mysigt. Förvånansvärt gott blev det också. Jag var på maskerad med Sandra och några andra guider, tema tecknat. Kan ju säga som så att jag hade gjort en krans vilket jag ansåg vara en stoooor ansträngning. Såg sen på de andra att det var det kanske inte, men kul var det ändå.

 

Sen har jag lyckats skada bilen liiite också. Så det har skett en del. Men det är inte mitt fel att trottoarkanten var i vägen, sen verkar det ju som sagt ligga i släkten. Klumpigheten alltså ;)