Bungyjump och transfer från helvetet
Nu har jag gjort det som jag funderat på så länge, hoppat bungyjump! Vi var på ett vattenland strax utanför Alanya på teamdag och där hade de bungyjump. Till en början ville jag absolut inte med tanke på min nacke och jag var rädd för att rycket skulle göra för ont. Men sen tittade jag när Camilla och Nora hoppade och det såg inte så farligt ut så jag bestämde mig för det med. Nu eller aldrig tänkte jag! Det var 70 meter högt och min tanke när vi åkte upp var titta inte ner, håll blicken rakt fram. Allt blev mindre och mindre och när jag skulle kliva ut på plattformen var det lite svajigt. Men väl där uppe kan jag ju inte gå ner igen, hur skulle inte det se ut, så när han som hjälpte till frågade om jag var redo sa jag nej men jag hoppar ändå. Själva fallet gick bra det som var obehagligt var själva steget ut från plattformen. Allt gick så fort och det enda stället jag fick lite ont var mellan tårna där repet skar in. Har fortfarande inte fattat att jag gjort det men har det på film :)
Igår natt var inte lika roligt. Jag jobbade på flygplatsen som hitills bara varit roligt. Igår var det irriterade gäster, rörigt vid incheckningen och trötta gäster som ankom till Turkiet. Allt kändes ändå okej tills jag skulle köra med en buss till Alanya. Hotellen jag skulle åka till kan jag knappt hitta till i dagsljus och igår var det svart och min busschaufför hittade inte ens till de största gatorna. Behöver jag säga att det inte var någon riktigt hit. Vi åkte fel det första vi gjorde och sen hade jag problem att hittat hotellen. Hade sagt en hotellordning till gästerna vilken sedan fick ändras och det väckte irritation. Gäster som blev åksjuka och allt mitt i natten. Har sovit tre timmar inatt så det har hitills varit en tung dag då jag fortfarande mår dåligt över transfern igår. Som tur är får jag mycket stöd av mina kollegor. Förstår att gästerna tycker det är konstigt när guiden inte hittar till hoellen men de vet ite att vi har 57 hotell och att jag endats hade gjort detta ett par gånger innan med en busschaufför som hittar.
Japp nu vet ni det, ska strax tillbaka till jobbet för lite volleyboll!
Men vad du är modig Linnea!!! Hade jag aldrig trott.
Och vad duktig du är. Det är jätteroligt att få läsa om vad du gör och se bilderna.
Du ser ut att ha skoj av bilderna att döma och jag hoppas bara att det gick bra med foten.
Stor kram :-)
