Mitt liv i Mexiko

Jag var så glad för i tisdags skulle vi åka på partybåten, den åker från Bodrum vid 12 och kommer tillbaka vid fyra. Det var jag och tre till. Vi betalade in oss och gick ombord på båten strax efter 12. Typiskt svenskt att vara i tid då båten tydligen inte gick förr än klockan 1. Vid det lager var jag redan ute igen för att jag tyckte det tog för långt tid. De andra åkte till Gumbet för att dansa, jag åkte hem och sov. Så mycket för den båten.


 Jag & Stine

Här om dagen var vi i alla fall på Cirkus och såg hela föreställningen. Jag var lycklig som ett litet barn för att få gå på cirkus. Minns att jag gjort det en gång förut med en clown som sprutade vatten och jag var sju eller nåt. Jag hade fortfarande inte lärt mig att säga R eller S så det lär "ssijkuss" när jag sa det något min talpedagog försökte få bort. Denna cirkus såg ut som en cirkus utanför. Ett stort tält och det fanns popcorn och sockervadd. Då var jag fortfarande glad. När cirkusen startade var jag orolig och arg samt fascinerad. Rädd över när tigrarna skulle komma in då det inte var skydd runt scenen (det kom sen), även rädd över att akrobaterna inte hade några selen. Arg över att vissa av djuren inte verkade ha det bra och fascinerad över vad människroppen kan klara av.
En cirkus där många känslor kom och också ett konstaterande från mig och Stine att han som var clown innan cirkusen såg helt okej ut när han tagit av sig sminket.