Phi phi
Jag åkte till denna ö med förväntningar på att gatorna skulle vara smockfulla med turister och det skulle skrika turism överallt. Jag trodde också att festerna skulle vara utöver det vanliga. Låt mig säga att Phi phi överraskade mig.
Jag och Mia, som jag arbetade med på FUE, började med att irra runt för att hitta hotellet. Tre minuter skulle det ta från färjan. Tog oss cirka 10 så inte så pjåkigt. Väl framme satte thailändarna vårt tålamod på prova, som så många gånger förr, och vi fick vänta i nästan en timme på att checka in för att rätt person i personalen saknades. Vi konstaterade att hotellrummet inte var det finaste vi sett men det dög, och så skrattade vi åt lappen som satt på hotellrumsväggen (se nedan). Ja, jag tänkte då inte bloda ner eller spy ner några lakan haha. Märks att detta var en partyö.
Efter detta släpade vi oss upp till utkikspunkten (med betoning på släpade) och väl uppe var all trötthet som borta. Jag har sett mycket men detta var något av det finaste jag någonsin sett! Hade kunnat sitta där i timmar och se på vad som kändes som en sagobild. Jag var riktigt nöjd över att vi tagit oss dit.
Partyt på kvällen var lite av en besvikelse. Trodde det skulle vara ännu mer än vad det var, men det var okej. Jag fick även prata lite spanska vilket jag var väldigt glad över. Övade också på min danska med Mia. Jag saknar de språken.
När jag åkte hem till Lanta igen var jag så glad över att ha sett Phi phi, och ja det är turistiskt men på ett charmigt sätt med små gator och vackert vatten. Så för er som ska till Thailand, dessa öar är värda ett besök.
